De flesta är medvetna om att man lever längre om man håller sig frisk. Det finns också mängder av studier som visar positiva hälsofördelar när det gäller regelbunden träning. Detta i sin tur påverkar såväl livskvalitet som livslängd och vem vill inte leva så länge det bara går och samtidigt hålla sig så frisk som möjligt.

En del forskare menar att alla människor från tonåringar till pensionärer kan påverka sin livslängd genom att träna. Träningen måste dock innebära en viss ansträngning och helst i sådan omfattning att man svettas. Andra forskare anser att all rörelse är av godo och att måttliga promenader mycket väl är fullt tillräckligt för att undvika en alltför tidig död och undvika livsstilsrelaterade sjukdomar.

Med andra ord är det aldrig för sent att hitta en motionsform som passar just dig. Det är egentligen bara fantasin som begränsar utbudet av tillgänglig träning i just den omfattning man själv önskar. Sannolikheten att man fortsätter med något man tycker om är dessutom högre. Det finns en hel del hälsofrämjande aktiviteter att ägna sig åt som till exempel cykling, jogging, promenader, styrketräning, korphockey, zumba eller aerobics.

Den som känner sig osäker och som inte riktigt vet varken hur man ska börja, vad man ska träna eller som har svårt med motivationen kan vända sig till en personlig tränare för att få både rådgivning, stöd, uppmuntran och träningsprogram. Fysisk aktivitet överlag motverkar många otrevliga och kroniska sjukdomar. Folkhälsomyndigheten rekommenderar dessutom fysisk aktivitet på nationell nivå för vuxna och konstaterar att 150 minuter per vecka bör ägnas åt måttliga aktiviteter och cirka 75 minuter åt träning av högre intensitet.

Exakt hur mycket fysisk aktivitet man bör ägna sig åt för hälsans skull väcker mycket debatt. Många forskare antyder att rekommendationerna inte räcker för att undvika förtida död utan att vi överlag skulle behöva röra på oss högintensivt åtminstone 20-30 minuter varje vecka.